skiter fan i det här. allt jag gör är att klaga och tjura. jag stänger ute människor. jag lever i min egna värld. jag vill bara göra alla nöjda, men det slutar med att jag står där själv tillslut.

jag vill vara som jag var förr. glad och social, trevlig och kunde prata med i princip vem som helst. nu lever jag i min bubbla och släpper inte någon mer än mamma.

pissar lite på livet i vissa lägen. som nu t.ex. ligger även efter hur mycket som helst i skolan och bör verkligen ta igen mig snart. börjar med bokrecensionen som skulle in innan lovet. fuck